Som tiden springer iväg! De "små" liven är en vecka gamla idag och då dem inte har så stor konkurrens vid mjölkbaren så har dem en rejäl och fin viktuppgång!
Dem börjar få sitt svarta pigment på nos, tassar och läppar.
Fast dem, än så länge, endast kan bära upp sin vikt med frambenen så tar dem sig fram ganska så snabbt i valplådan;)
Det var för övrigt "tråden" för min nästa undran; För hur intressant kan det egentligen vara, för både två och tre vuxna personer att bara sitta och titta på två små valpar som sover, äter eller hasar omkring? Svaret på den undran är att man kan fördriva timmar bara för att de är så underbart söta och för att man förundras över hela deras utveckling!
Det är så mycket arbete, både innan och efter med en valpkull. Det är stunder med mycket oro, alldeles för lite sömn men så himla underbart och all den glädje de genererar!!
Betty kan nu lämna de små och är gärna med oss men vid minsta lilla pip eller ljud från lådan så är hon där direkt!

Själv är jag helt slutkörd idag då jag vaknade med en grym migrän;(
Känns rättså tröstlöst då jag mått så bra under en längre period och jag hade nästan börjat hoppats på att jag, äntligen, kunde vara befriad från den där skiten men nu var det andra anfallet på kort tid.....
Hoppas jag i alla fall känner mig lite bättre i morgon!
Carina